Tänker ofta på dem...

Vi kom att prata om katterna igår 💗 Det går nog inte en vecka utan att jag tänker på nån av dem. Det är inte så konstigt att man saknar dem, då de blev 17 och 16 år gamla. De var med oss under många år. De fattas mig verkligen. 

Lurbas

Jag är egentligen en kattmänniska mer än vad jag är en hundmänniska. Jag har haft katt så mycket längre. När jag var liten hade vi en katt som hette Gräddnos nere i Komstad. När vi inte var där bodde hon hos våra grannar Emmie och Enar (där Drömbageriet huserar nu), men när vi kom var hon bara hos oss. Hon bestämde sig för att ha två hem helt enkelt. Hon blev också gammal och var med under hela min barndom känns det som 💗 Det var nog hon som la grunden till mitt djurintresse.

Frulle

Vi har sagt att vi ska inte ha nån katt mer nu när vi åker så mycket emellan Trolle Hill, Komstad och Öland men jag saknar det verkligen. Ibland önskar jag att det bara skulle komma en katt gående in här på gårdsplanen och flytta in hos oss 😊

Besök av räven...

Jag måste berätta vad som hände i helgen. I lördags morse vaknade både jag och Mats av att hundarna skällde som galningar ute i hundgården. Vad är det nu, tänkte jag, och for upp ur sängen och ut till köksfönstret för att kolla ut. Då får jag se räven gå omkring och spankulera på vår gårdsplan lugnt och stilla. Inte konstigt att hundarna skällde 😊

Det var ändå dags att stiga upp så jag tog på mig och gick ut för att ge hundarna mat. Då for räven iväg som ett skott. Jag har inte sett räven på ett bra tag så jag trodde att den var borta, men det var den tydligen inte...

Det senaste året var jag orolig för Lurbas för han var gammal och hörde dåligt och var ofta ute på nätterna. Ja, tänk om räven hade tagit honom, men som tur var hände det aldrig nåt. Jag tänkte på det häromdan, men denna julen blir den första utan katterna. Ingen katt som lägger sig under granen direkt när den kommer in. Jag tänker ofta på dem och saknar dem mycket 💗

Våran lille Frulle...

Ja, vad ska man säga... Från det att vi hade två katter för två månader sen har vi nu ingen. Våran lille Frulle fick idag somna in 16 år gammal 💗 Senaste månaden har han snabbt blivit sämre. Ville inte äta med nån reda och blev såklart då fort mager. Jag ringde runt igår för att få en veterinärtid, men det var inte lätt. Antingen hade de fullt hela veckan eller så hade de semesterstängt, men till slut fick jag en tid idag på morgonen.

Innerst inne visste jag väl redan beskedet, men det är alltid jobbigt. Hans njurar var helt slut, och att påbörja en behandling på en 16 år gammal katt för att "köpa" några extra månader det kändes inte rätt emot honom så han fick avsluta sitt lilla liv här idag den 23:e juni 2020.

Han kom in i vår familj helt utan nån som helst planering. Rebecca och hennes kompis hittade en katt springandes utanför kompisens hus. Den unga katten som vi gissade bara var några månader gammal var väldigt kelen och verkade vilsen. Jag kommer inte ihåg om det gick en dag eller två, men vi tog i alla fall hem katten till oss och tjejerna skrev lappar och satte upp i skolan och i grannskapet. Men ingen saknade en lite gråvit katt, så vi behöll honom och döpte honom till Frippe, fripassageraren 😊

Han blev aldrig insläppt i kattgemenskapen av Lurbas och hans bror Bonito, men det har ändå gått bra under de här 16 åren. Jag måste också berätta om en händelse. Jag tror inte Frulle hade bott så jättelänge hos oss då vi upptäckte att han var lite "spooky" och såg sånt som inte vi såg. Mats och jag satt och tittade på TV. Helt plötsligt märker vi att Frulle följer något som går igenom rummet och ut genom väggen. Frulle hoppar snabbt ner från soffan och springer fram och hoppar upp i fönstret för att se var "det" blev av. Mats och jag kollade på varandra och liksom bara -"Vad hände där"? Så nog var han speciell alltid.

Jag skriver som jag gjorde till Lurbas. Vi ses igen i ett annat liv våran älskade lille Frulle 💗

Tomt...

Det var så hemskt att komma hem från jobbet idag och Lurbas låg inte i korgstolen på verandan som han brukar. Ingen Lurbas som kom jamande fram när jag steg ur bilen heller. Det är så tomt här. Han har varit kring oss varenda dag i hela 16 år. Det är klart att det känns jättemärkligt när han inte är här längre 💗

Denna bild på honom hittade Rebecca från ett inlägg här på bloggen från april 2016. En jättefin bild som jag knappt kan fatta att jag själv tagit. Hade varit roligt att göra en förstoring av den om det går.

Tänk, nästa vecka är det redan Kristi himmelfärds. Det blir en tredagars arbetsvecka för mig då jag tagit ledigt på fredan. Ska bli skönt. Jag la in min sommarsemester i Tidomaten, vårt tidsredovisningsprogram, på jobbet idag. Jag ska ha en + tre veckor. Min första vecka blir direkt efter midsommar. Det kommer att gå fort fram till dess.

Ett litet liv...

...har slocknat 💗 Våran lille Lurbas fick somna in idag, 17 år gammal. Kroppen var gammal och trött, men han har haft ett bra kattliv. Först på gården och sen sina sista år här uppe i skogen. Flytten klarade han galant och han trivdes även här på Trolle Hill. Det är bara några veckor sen han fångade en mus och skulle in med. 

När vi flyttade till gården år 2004 ingick både han och hans bror Bonito i köpet. Ja, eller rättare sagt de som vi köpte gården av skulle hämta katterna när de hittat ett nytt hus och kommit iordning, men det blev aldrig så utan de blev kvar hos oss. Bonito försvann för ganska många år sedan, men Lurbas har hängt med i ur och skur. Nu ligger han begravd bredvid India i ena hörnan av trädgården.  

Vi ses igen i ett annat liv älskade Lurbas 💔

Landningsbana på Trolle Hill...

Jag brukar ibland visa bilder på vår "landningsbana" nere på Österlen (lampor som vi har infällda i vårt trädäck där"). Nu har vi det även här hemma på Trolle Hill och då mer i sin rätta bemärkelse. På vår väg upp till huset har Mats fällt in i asfalten några slags avancerade lysdioder som laddas upp under dagen. Riktigt fräckt är det, i alla fall 😊 Undrar vad sopgubbarna ska tänka när de ser det, haha...

Igår kväll var vi på fest. Varje år ordnas det fest i vår vägsamfällighetsförening. Vi åt ärtsoppa och drack punsch. Sen var det kaffe och tårta och lite lekar också såklart. Det var riktigt trevligt och vi var inte hemma förrän vid halv ett i natt, så det blev lite sovmorgon imorse.  Hundarna fick vänta till halv åtta innan jag masade mig upp.

Jag måste också berätta hur det går för Frulle efter vårt veterinärbesök. Det går över förväntan. Jag ger honom först rengöringsvätska i öronen. Sen efter en stund är det några andra örondroppar som ska i. De är mer antibakteriella. Jag klarar det faktiskt själv också. Jag får hålla honom i ett järngrepp med högerarmen och högerhanden och då samtidigt hälla i vätskan i öronen med vänstern. Det går bättre och bättre för varje dag. Han spjärnar emot och fräser efteråt när jag sätter ner honom på golvet 😏 men det funkar som sagt över förväntan. Han skakar inte alls på huvudet nu och man märker på honom att han har nästintill inget besvär i öronen längre. Det var bra att jag åkte iväg med honom. Jag har förbannat mig själv nu i efterhand att jag har hanterat katterna alldeles för lite med att kolla i munnen, öronen, klor och sånt där. Med hundarna håller man ju alltid på överallt, men med katterna har det varit sämre. 

Veterinärbesök...

Frulle har haft besvär med sina öron från och till länge, men i slutet av förra veckan blev det riktigt dåligt. Jag trodde först att han fått nån hjärnblödning då han vinglade och hade svårt att hålla balansen. Detta var i fredags  men på lördagen kändes han ändå mer stabil och han har ätit hela tiden, även om han ätit mindre än vad han brukar, och gått på lådan Sen igår märkte jag att det började rinna ut var från det ena örat, så idag ringde jag till vårt djursjukhus och fick en akuttid i eftermiddags. 

Våran lille Frulle har varit ute på ofrivilligt äventyr

Så nu är han ordentligt rengjord och de har tagit odling. Nu ska jag själva rengöra morgon och kväll och så får han säkert antibiotikadroppar också när odlingen är klar. Det blir ju det värsta för han tycker inte om när man håller på med öronen, men vi får försöka hjälpas åt. Han fick lugnande när han skulle undersökas. Det hade aldrig gått annars. När vi kom hem nu ikväll åt han, men han är fortfarande lite groggy känns det som. 

När jag ringde dit i förmiddags frågade de om det var Frippe. Ja, vi döpte honom till det en gång i tiden, men vi säger bara Frulle nu, haha... Han är 15 år nu och för ca 14 år sen, gissar jag att det är, blev han kastrerad där. Det är dessa två gånger han varit hos veterinär i sitt liv 💗

Hemma igen...

De trivs på trappan, de där två 😊💗

Då var vi hemma igen och en ny arbetsvecka väntar. När jag åkte i fredags hittade jag inte Frulle någonstans. Jag vet ju var han har sina ställen, trodde jag. Jag hade haft dörren öppen medan jag packade bilen, så jag tänkte att han har nog gått ut utan att jag sett det. När vi kom hem i eftermiddags var han i köket, så han har varit inne hela helgen. Det var ju inte meningen, men han har ju mat och kattlåda, så det har verkligen inte gått någon nöd på honom. Men är det inte för kallt ute så vill jag hellre att de är ute.

Det bästa man har...

...det sätter man på bordet, brukar man säga 😊 Lurbas lägger sig ofta uppe på matrumsbordet. Han  får göra det nu. Förr hade jag inte tyckt om det, men nu bryr jag mig inte så mycket. Han är så gammal också nu, så nu får han göra lite som han vill, haha.

Våra djur ska ha det bra. Det är viktigt. Jag har nästan läst ut boken om Arthur som jag köpte häromdan. Den har humor också emellanåt, men framför allt är den gripande, tycker jag. Tänk att ödet grep in så att en herrelös hund på andra sidan jordklotet gjorde så att han kom hit till Sverige och lever ett så gott liv här nu. Rörande läsning. Tydligen har det gjorts en film också om honom nu.

Krasslig Lurbas...

Lurbas är inte som han brukar här hemma. När vi kom hem från Österlen i söndags kväll, så kom han direkt inifrån granntomten och ville gå in. Vi märkte ingenting speciellt med honom då, men när han varit inne en stund så började han kräkas och gjorde det några gånger. Sen dess har han i princip bara legat inne och inte ätit nånting. I natt har han legat inne i duschen på golvet där (!). Hur skönt kan det vara liksom... 

I eftermiddags när jag kom hem slickade han lite på maten som jag ställde fram till honom och sen drack han också en del. Det är ju ett gott tecken. Sen var han ute en liten stund, men nu är han inne igen och har lagt sig i duschen igen. Det är väl bara att vänta ut och se vad som händer. Katter brukar ju vara bra på att självläka, men han är ju gammal nu gamle gubben, 14 år.

Fredag och Lurbas har kommit tillrätta..

Åh, vad skönt att det är fredag. Imorgon flyger Rebecca från Malaga mot Sverige. För att få en billig biljett får hon ta omvägen till Stockholm och vänta där några timmar i natt, men på söndag förmiddag landar hon på Sturup. Så roligt det är att hon flyttar hem till Sverige igen. 

Vi hade planer på att köra upp till Kalmar/Öland idag, men vi struntar i det. Rebecca ska ändå inte dit direkt, så vi tar det när det blir dags. Aron har mer av sina grejer kvar där och eftersom hans lägenhet här i Hässleholm inte är färdigrenoverad än, så kan vi inte köra dit en massa grejer. Ja ni ser, det är mycket logistik på gång framöver, puh...😊

Vi har inga högtflygande planer för ikväll. Lite god mat och ett glas vin till det så är fredagskvällen räddad. 

Måste bara berätta vad som hände imorse. Vi hade styrelsemöte med jobbet igår kväll och när jag körde hemifrån lämnade jag katterna inne. Ska tilläggas också att Mats inte var hemma. När jag sen kom hem ganska sent, så var Mats hemma och Frulle var som vanligt inne. Han går ju aldrig ut den katten om man inte bär ut honom! Lurbas hade Mats släppt ut, sa han. Vi gick och la oss och inatt när jag släppte ut Raffe på verandan, så syntes Lurbas fortfarande inte till och det är ovanligt för han brukar inte vara borta så länge. Imorse när vi steg upp syntes han fortfarande inte till någonstans och då började jag bli orolig. "Tänk om han blivit instängd nånstans", är alltid mina första tankar. När jag sen nästan är klar till att köra till jobbet, så hör jag Mats säga -"där är han ju". Då dyker Lurbas helt plötsligt upp i hallen bara sådär. Han har förmodligen legat och sovit där uppe i vårt loftrum hela kvällen och natten. Han går väldigt sällan upp där uppe, kan jag säga. Jag kunde andas ut för denna gång, när jag trodde att han var borta 😉

Galet mycket på jobbet innan semestern...

Frulle gottar sig i solen, äntligen...

Snart är det dags för både midsommar och vår resa till Irland och vi har galet mycket att göra på jobbet. Det är som om alla vill ha allting klart innan semestern, och det är klart, det vill man ju själv också. När vi kommer hem från Irland börjar jag min semester, men jag får se om jag kanske får jobba en eller två dagar på min första semestervecka. Det gör mig inte så mycket, då tar jag bara ledigt de dagarna i andra ändan istället. 

Det är så härligt skönt väder nu om dagarna. Sommaren har äntligen kommit 😊 och t o m Frulle ville hellre vara utomhus nu verkar det som. Två dagars jobb kvar denna vecka. På fredag åker vi till våra goda vänner i Fårabäck och firar midsommar som vanlig tradition, men jag längtar så in i bängen till Komstad. Jag har inte varit där nere nu på två hela helger. Jag vill se om mina blommor och grönsaker och för att inte tala om jordgubbarna och potatisen. Men men, snart är det semester och då kommer vi att vara där mestadels av tiden. Jag längtar...

Inför Irland...

Nu är det en månad kvar tills vi ska resa över till Irland och hälsa på Rebecca och Pete. Av tre nätter hade vi bara bokat den första, men idag bokade jag även den sista övernattningen. Jag skrev i ett tidigare inlägg att eftersom flyget går så tidigt på förmiddagen när vi ska hem, så blir det för stressigt att köra från Cork på morgonen. Så idag bokade jag ett rum på Clayton Hotel som ligger precis vid flygplatsen. Då hinner vi både att lämna bilen och checka in i lugn och ro hoppas jag.

Nu ska vi bara bestämma oss för var vi ska åka hän på får utflykt med övernattning (natt nr två). Jag är ju sån att jag vill ha alla vägar öppna så länge som möjligt och inte boka något förrän när det närmar sig. Risken är ju då att allting är uppbokat, så vi får väl ta och bestämma oss snart helt enkelt.

När vi körde till Österlen i torsdags lät jag båda katterna vara ute, även Frulle. Han är mer intresserad av att vara ute nu när sommaren kommit, och inte lika orolig heller som förut. Jag var lite splittrad om jag skulle låta honom var ute också, men vi skulle ju vara iväg nästan fyra dagar och det är för länge för att låta honom vara inne själv utan kattvakt, så nu fick det "bära eller brista". Han är för feg också för att ge sig väg, men man vet ju aldrig vad de får för sig. Jag laddade upp rejält med mat till dem i vårt förråd, så de skulle klara sig själva några dagar. 

När vi så kom hem igår kväll och körde upp på gården, så var de båda två på verandan. Lurbas låg på trappan och Frulle låg i en stol. Nu trivs de när vi är hemma igen, och gottar ner sig i sängarna 😊

Från stallkatt till innekatt...

Det är lustigt med våran Frulle. Från att ha varit en utekatt och sprungit ut och in och varit borta i kortare perioder har han blivit rena innekatten. Han går på låda som om han inte gjort något annat :-) Sen vi tog hit katterna har han gått till dörren och velat bli utsläppt vid två eller tre tillfällen, och då är det när vi haft folk här. Då trivs han inte riktigt, utan tycker bäst om när det bara är vi familjen hemma. 

Ibland tycker jag ändå att han kan vara ute lite och då "slänger" :-) jag ut honom, och då kan han vara borta en liten stund. Sen efter ett tag hör jag hur det krafsar på ytterdörren och då vill han in igen. Även Lurbas krafsar på dörren när han vill in. Det gör Raffe också, så ytterdörren får nog målas om regelbundet här känns det som :-)

En ny liten katt har dykt upp...

Det har helt plötsligt dykt upp en liten katt hos oss. Historien började med att vi träffade vår granne i mataffären några dagar innan julafton och då berättade han för oss att han fått ta hand om en katt från en bekant och katten hade i ett obevakat ögonblick sprungit ut och försvunnit. Så han undrade om vi hade sett en katt som hade vitt på hakan, men det hade vi ju inte gjort då. Men på julafton såg vi en katt utanför huset som skrek och ville ha kontakt med oss fastän den var lite rädd när vi gick ut. Jag hämtade lite kattmat och då kom den fram direkt och åt. Sen dess har jag gett den mat varje dag och den kommer direkt när man kallar på den, så den är i närheten. Den är inte alls rädd eller osäker för oss nu heller. Jag ska prata med grannen också nån dag framöver och kolla med honom om det är den är katten, men det är det säkert.

Var blev katten av...??

Hundarna tycker den dock inte om. Raffe tycker det är kul att jaga katterna, även våra egna, men då blev den ju såklart jätterädd och for iväg. 

En lugn lördag...

Jaha, vad har hänt idag? Inte så jättemycket. Aron och Mats har varit funktionärer på Knattekampen (brottningstävling) här i stan, så jag har kunnat bestämma själv idag :-) Jag körde bort till Monika på kennel CleBas i förmiddags. India löper igen, så hon är där borta. Hon har blivit badad och blåst idag, så nu hon är hon fin. Raffe var också med och fick härja med Betty. En yngre brun tik, så nu när vi kommit hem igen är han trött och utslagen.

När jag körde därifrån körde jag inom affären och handlade. Imorgon ska vi ha vår årliga glögg- och grillkväll för våra stallgäster fast denna gång på Trolle Hill. Eller fd stallgäster nu ska jag kanske säga. Det får bli en sista sådan och avrundning för dessa år de varit hos oss. 

Med katterna går det över förväntan. Lurbas går ut och in som vanligt och är även ute på nätterna ibland. Frulle vill gärna vara mest inne, men häromkvällen ville han gå ut och var även han ute den natten. Då var de ute båda två. På morgonen när jag steg upp satt båda två på vår veranda och väntade på att få komma in. Det är så skönt att de gjort sig hemmastadda här. Jag antar att de tar det försiktigt här i början och utökat sitt revir efterhand, men det känns ändå nu som att de vet var de hör hemma :-)

Katterna är på plats...

Nu är katterna uppe på Trolle Hill. Jag tog med Lurbas upp igår eftermiddag. Han var lite orolig först och gick omkring överallt. I vårt nya hus har vi en tvättstuga som man kan stänga om och i tvättstugan är där också den "lilla" toaletten. Jag har satt en kattlåda i själva tvättstugan och en på toaletten. Sen har jag satt skålar med mat och vatten uppe på bänken i tvättstugan. Det är mest för att annars äter hundarna upp maten om de går ut där :-)

Han kom ändå snabbt till ro, tyckte jag, och han låg i TV-soffan sen på kvällen när vi satt där. När vi skulle lägga oss stängde jag in honom i tvättstugan, och han hade kissat i lådan imorse. Kanon! Sen har han faktiskt varit ute en runda också i förmiddags innan jag åkte ner till gården. Han gick runt och spanade lite och jag visade honom förrådet där det redan finns en kattlucka i väggen. Jag har satt mat och vatten där ute också och placerat en korgstol som de ska kunna ligga i. Han fick dock in i tvättstugan igen sen när jag åkte.

Nu har jag precis kommit hem igen från gården och då hade jag Frulle med mig. Han är lite oroligare av sig, så vi får se hur det går med honom. Jag har släppt ut honom i huset nu och han har gått runt och kollat lite. Jag låter honom vara så att han får gå runt och spana in allting själv.

Tjuvåkare...

Då har han åkt bil för första gången :-)

Det hände en rolig grej i eftermiddags. Jag hade åkt ner till gården för att plocka ihop lite grejer och för att ge katterna mat. Jag har ännu inte flyttat upp katterna till Trolle Hill. Jag har dragit mig lite för det och dessutom har vi haft grejer inbokade de senaste helgerna och jag vill gärna ha en lugn helg då vi är hemma när jag ska flytta dem. När jag är klar med mina göromål lastar jag in hundarna i bilen och kör "hem" till Trolle Hill. När vi är framme och jag ska lasta ut hundarna så ser jag genom buren när hundarna går ut att Lurbas ligger på ett täcke bakom förarsätet. Han har alltså gått in och lagt sig i bilen, och sen har jag inte sett honom när jag stängde och körde.

Jag tänkte att det är kanske meningen att han ska vara här uppe nu, men jag har inte riktigt förberett allting, så han fick vara kvar i bilen medan vi åt kvällsmat. Sen körde vi ner med honom igen till gården. Så nu är han tillbaka igen :-) Den definitiva flytten för katterna blir nångång i slutet av denna vecka. Fortsättning följer alltså på den här flytten av katterna... :-)

Ikväll har jag sålt ett skrivbord och killen som köpte matrumsmöblemanget var och hämtade det. De kom med en kvarts mellanrum. Timing på hög nivå :-))

Helgen framför oss...

Våran Lurbas :-)

Veckorna bara ruser framåt känns det som. Denna helg kommer att bestå av lite av varje. Jag har annonser på möbler på Blocket inne och det kommer en kille imorgon och hämtar en bokhylla. Det som jag inte lyckats sälja är vårt eget vitrinskåp härhemma. Det är väl för mycket 90-tal :-) även om priset bara är 200 kr. Den får vi köra ut till tippen och sätta bland HIF´s grejer, tänkte jag. 

Jag har lyckats sälja både soffgrupp och bokhylla från lägenheten. Nu är där sängar, köksmöbler och ett matrumsmöblemang kvar. Resten har jag tänkt att behålla själv. Det tar sin tid att rensa och tömma en lägenhet. Inget man gör i en handvändning. Det är ju nästan så att varenda grej man tar i har man ett minne till...

Det blir en kort sväng nerom Österlen också denna helg. En del av grejerna från lägenheten ska dit.

Ledig lördag...

Raffemannen glor lite under lugg, tycker jag :-)

 När vi gick morgonrundan idag, så var det riktigt härligt väder. Vindstilla och så där lagom kallt ute. Nu har det mulnat på och det kommer små små flingor dalande. Inte sådär kul, tycker jag. Doggarna trivs såklart när det är kallt. Lurbas vill in i stugvärmen :-)

Han börjar bli en gammal gubbe nu. Snart tretton år :-)

Idag har jag inget speciellt på agendan. Nu när jag gått ner i arbetstid är mitt projekt att få ordning på mycket här hemma som har fått stå tillbaka för att tiden inte räckt till tidigare. Jag tänkte också lägga lite tid på det nya årets bokföring för Newfoundlandsklubben Södra. Vi hade ju årsmöte förra helgen och då får man alltid lite kvitton och sånt där smått och gott som ska läggas in och betalas ut.